Allergi hos hund och katt
Allergier blir allt vanligare hos våra husdjur precis som hos människor. Till viss del beror det säkert på att vi veterinärer har blivit duktigare på att diagnostisera sjukdomen. Allergier är ärftliga varför man inte bör avla på individer som själva är allergiska eller som tidigare gett allergisk avkomma. I möjligaste mån bör även syskon till allergiska djur undantas från avel. Därför är det mycket viktigt att man som djurägare underrättar sin uppfödare om att ens djur är allergiskt för att hjälpa dessa till ett ansvarsfullt avelsarbete för att minska våra sällskapsdjurs lidande.
Symptom som klåda, utslag, sår och upprepade tass- och öroninflammationer är vanliga. Allergier kan även visa sig i matsmältningssystemet som t ex diarréer. Hos katt kan allergier även visa sig i form av astma, medan detta är ytterst ovanligt hos hund.
Hudproblem kan orsakas av många olika saker. Det är därför viktigt att utesluta exempelvis parasiter och hormonella sjukdomar innan man ställer diagnosen allergi.
Vägen fram till en specifik allergidiagnos kan vara lång och i vissa fall besvärlig. Man måste först ta reda på om det är en kontakt-, födoämnes- eller luftburen allergi (atopi). Kontaktallergin är ofta lätt att skilja ut eftersom den drabbar bara de delar av kroppen som kommer i kontakt med det irriterande ämnet som drabbas (det kan vara t ex rodnad kring munnen till följd av allergi mot plasten i en matskål).
Katterna drabbas oftast av födoämnesöverkänslighet medan hundarna oftare drabbas av atopi. Vissa djur har dessutom båda samtidigt. För att få reda på om ditt djur lider av en foderöverkänslighet måste en uteslutningsdiet genomföras. Då får djuret äta ett särskilt foder som djuret aldrig tidigare ätit. Under denna period får djuret inte äta någonting annat, inget godis, tuggben eller brödbitar! Efter ca 8 veckor får djuret återigen äta den vanliga maten. Sedan utvärderar man resultatet. Har vi inte sett någon förändring vet vi att klådan har andra orsaker och vi får leta vidare.
Atopi är en luftburen allergi, t ex allergi mot pollen, kvalster, mjäll från olika djurslag, mögelsporer eller loppor. Atopier är den vanligaste formen av allergi hos hund. Atopier yttrar sig oftast som klåda, utslag och rodnader i huden. Upprepade öroninflammationer är också vanligt. Katter kan även få astmatiska besvär. Atopin kan bekräftas av ett blodprov eller ett pricktest.
När man vet vilket ämne som hunden/katten är allergisk mot så är naturligtvis den bästa behandlingen att helt avstå från att komma i kontakt med det ämnet. I vissa fall är det lättare sagt än gjort, t ex om djuret är allergiskt mot dammkvalster, eftersom dessa finns i våra bostäder och är mycket svåra att städa bort. Utomhusvistelse är här det bästa alternativet men i vårt nordliga klimat är detta sällan lämpligt året runt.
Kortison har ofta mycket god effekt på atopier men kan ge biverkningar om det används i höga doser under lång tid. Alternativa behandlingar måste då hittas.
Immunterapi används ofta, framförallt på unga hundar. Behandlingen består av regelbundna injektioner som innehåller det allergiframkallande ämnet i ökande mängd. Syftet är att minska patientens känslighet för ämnet. Vissa patienter svarar mycket bra och kan ibland efter ett par års behandling helt sluta.
Många hundar och katter med allergiska besvär kan alltså leva ett fullgott liv, men de flesta kommer alltid att vara lite känsligare för hud- och öroninfektioner hela livet. Regelbundna veterinärbesök kommer med största sannolikhet att behövas. För vissa djur som är mycket allvarligt sjuka i sin allergi eller som får alltför mycket biverkningar av sina mediciner kan det i vissa fall vara bäst att låta djuret somna in.