Rävens dvärgbandmask

Rävens dvärgbandmask

Echinococcus multilocularis är en bandmask som främst drabbar räv men som kan smitta till hund, katt och människa. Denna parasit förekommer lokalt i olika delar av Västeuropa men är vanligast i och kring Alperna där upp till hälften av rävarna är infekterade. Nu har för första gången parasiten påträffas hos skjutna rävar i Sverige.

I parasitens livscykel ingår både en huvudvärd, där den vuxna parasiten håller till, och en mellanvärd, där äggen utvecklas till ett larvstadium sk blåsmask. Den vuxna bandmasken lever i rävens, hundens eller kattens tarm och avger ägg som utsöndras i djurets avföring. Äggen smittar mellanvärden, som normalt utgörs av sorkar och smågnagare, och utvecklas i dem till en blåsmask som avger dotterblåsor som sprids till olika inre organ. Räven, hunden eller katten blir infekterad genom att äta smittade sorkar eller andra smågnagare. Den vuxna bandmasken utvecklas, från den uppätna blåsmasken, och kan utsöndra nya ägg via hundens eller kattens avföring. Huvudvärdarna kan inte smitta varandra utan en mellanvärd. Hundar kan alltså bara smittas om de äter en smågnagare – inte av att nosa på eller äta avföring från en infekterad hund, räv eller katt. Hunden, katten eller räven får inga sjukdomssymtom av den här parasiten.

Smittar människa

Tyvärr smittas även människor med rävens dvärgbandmask. Detta sker genom att man får i sig maskägg via bär, svamp eller grönsaker som blivit nedsmutsade av smittad avföring. Maskägg kan också finnas i pälsen på en smittad hund.

Parasiten utvecklas som en cysta i levern hos människa och kan också sprida sig i kroppen till andra organ med därtill hörande allvarliga symtom. I områden med många smittade rävar påvisas årligen omkring tio fall hos människa per miljon invånare. Problemet är alltså inte att många människor drabbas, utan att sjukdomen är mycket allvarlig och oftast kräver livslång behandling och i vissa fall levertransplantation. Ett annat problem är att infektionen vanligen inte upptäcks förrän efter många år, oftast ca 15 år.

Tåliga ägg

Parasitäggen är mycket motståndskraftiga. De tål mycket mer än vanlig frysboxtemperatur och kan alltså övervintra i markerna och fortfarande vara smittfarliga för smågnagare och människa under lång tid. Äggen dör vid kokning och inom en vecka vid nedfrysning till -80 grader (så kallad ultrafrys).

Rekommendationer från SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt)

I dagsläget är utbredningsområdet inte känt. I avvaktan på mer kunskap rekommenderas avmaskning med praziquantel för hundar som bor i Uddevalla, Färgelanda, Munkedal och Vänersborgs kommun och där i trakten brukar vistas i skog och mark (och därigenom haft möjlighet att äta gnagare). Området är valt utifrån hur långt SVA bedömer att den infekterade räven kan ha rört sig. Uppgifter om utbredningsområde kan komma att förändras allteftersom ny information samlas in.
Hundar är smittsamma från cirka en månad efter de själva blivit infekterade och sedan cirka tre månader framåt. Efter avmaskning är hunden smittfri efter tre dygn.

• Håll hunden kopplad när du rastar den.
• Tvätta händerna efter att du klappat din hund. Pussa inte på hunden.
• Avmaska hunden med praziquantel. Månatlig avmaskning kan bli aktuell för hundar som är konstant utsatta för smitta genom att de har möjlighet att äta smågnagare.
• Duscha och schamponera hunden i samband med första avmaskningen för att avlägsna eventuella ägg i pälsen. Har man sedan avmaskat var 4 vecka behöver man inte duscha hunden.
• Hantera träcken som att den är smittsam och lägg den i kärl för brännbart avfall innan avmaskning och tre dagar efter avmaskning.

Framtiden

Risken är mycket stor att parasiten etablerar sig permanent i Sverige eftersom klimatet gynnar parasitens överlevnad, och både räv och vattensork är utbredda över så gott som hela landet. Detta kan leda till allvarliga inskränkningar i friluftslivet och negativt påverka vår vana att plocka och äta bär, svamp och att äta färska grönsaker som odlats på friland.

I områden i Mellaneuropa där parasiten är vanlig hos räv avråds människor från att plocka och äta bär och svamp i naturen. Det rekommenderas att fallfrukt, bär och svamp värmebehandlas, d.v.s. kokas eller steks, eller åtminstone sköljs noga, för att minska smittrisken. Det är också viktigt med god handhygien, alltså att man tvättar händerna när man varit ute i skog och mark.

För mer information se SVA:s hemsida, www.sva.se

Tillbaka till artiklar

Öppettider

Måndag: 8-20
Tisdag: 8-17
Onsdag 8-17
Torsdag: 8-17
Fredag: 8-14
Lördag 9-15

Lunchstängt måndag-torsdag 12.30-13.30

AncoraThemes © 2024. All rights reserved.